36 grader varmt och inte ett moln på himlen. Fotbollsplanen i Zixaxa var helt stilla i värmen, ingen skugga någonstans. Jag var där vid 11.30 (samling 11.00) och vid 12.00 började tjejerna i A-laget komma. A-lag och B-lag är egentligen inte indelade efter kvalité utan ålder, A-laget är för tjejer över 17 år och B-laget för tjejer under 17 år.
Matchen skulle börja 13.00 och en halvtimme innan började de värma upp. Jag fick laguppställningen av Mabisco, som är assisterande tränare och lite allt-i-allo, materialare etc. Kort genomgång med tjejerna och sedan domarkontroll. De håller hårt på sina regler, alla spelare kollas för att se att de inte har otillåtna dobbar på skorna (eftersom det knappt finns skor till alla känns det rätt larvigt) eller smycken eller annat otillåtet. Uppvärmningen var inte så mycket uppvärmning att tala om och målvakten kom en kvart innan matchstart och hann därför inte värma upp. I och för sig hade jag ändå ingen boll att använda för att värma upp henne så det kvittade ju.
Redan innan matchen började hade vattnet tagit slut, så några småpojkar skickades för att fylla på en dunk som var det enda som fanns under resten av matchen. En tjej i motståndarlaget kollapsade på planen och fick avbryta, antagligen av värmeslag och vätskebrist. Tjejerna spelade bra men det stog fortfarande 0-0 i slutet av första halvlek när en av motståndarna gjorde en riktigt ful grov glidtackling mot en av mina tjejer, Amalia. När hon hade blivit fälld kastade hon sand på motståndaren som kastade tillbaka och det höll på att bli riktigt slagsmål innan deras respektive lagkamrater separerade dem. Bägge tilldelades rött kort och då hade motståndarlaget bara sex spelare och matchen fick avbrytas - med tre poäng till oss. Eftersom Amalia fick rött kort får hon inte spela nästa helg, då vi har den avgörande matchen för säsongen - katastrof! Och jag tyckte att det hade räckt med att hon fick gult, så jag började argumentera med domaren och fick vår lagkapten Sarita att också ligga på och till slut ändrade de domslutet så att motståndaren fick rött men Amalia gult. En vinst är alltid en vinst, även om denna kändes rätt trist.
I nästa match var det dags för B-laget att möta Maxaquene. Matchen började vid tre och de flesta var på plats två och kunde byta om och värma upp ordentligt. Tjejerna i B-laget har mycket bättre uppvärmning än A-laget! Nu var det inte heller lika varmt, vilket var skönt, men det hade börjat blåsa ordentligt och sanden kändes som småspik. Jag var otroligt tacksam över att ha solglasögon som skydd för sanden i ögonen, tjejerna var tvungna att spela utan att se så mycket med all sand som attackerade dem. Vattnet hade ju som sagt tagit slut redan innan första matchen, men småpojkarna skickades att fylla på dunken en gång till. Vattnet skulle räcka till hela laget - men också till domare och motståndarlag. Tjejerna i A-laget stannade kvar för att kolla på matchen och tränaren hade nu också kommit (tillbaka från sin veckolånga resa), och gav mig en ny laguppställning. Många av tjejerna i B-laget hade jag aldrig träffat förut eftersom de inte var med på träningarna i veckan så jag fick snabb-kurs i namn och sen var det bara att köra.
Det är inte lätt med namn dock. Alla har ett namn och ett smeknamn, så Anaklaida heter också Bobinha. Fast ibland kallas hon bara Bomba också. Sedan byter tjejerna frisyr hela tiden också. De flätar in löshår i håret och kan ena dagen ha kort page, och nästa långa rastaflätor - så det är inte lätt att hålla reda på vem som är vem.
Matchen började okej, vi hade svårt med utsparkar där motståndarna alltid vann bollen. Målvakten Zilda var skitduktig men var skadad i ena foten och kunde inte skjuta. Men utan henne hade vi legat under med många mål - förstår inte varför hon inte spelar i A-laget.. Första halvlek slutade 1-1 och jag ändrade om lite i halvlek och lyckades förklara det jag ville att de skulle ändra på med hjälp av ljudeffekter och en taktiktavla som kom fram någonstans ifrån. Andra halvlek började mycket bättre och Maxaquene la sig helt - vi vann med 5-2. Skitkul!
Jag hade lite problem med domarna, för jag var inte tillåten att gå in på planen eller egenligen röra mig utanför området där avbytarbänken står. Så om en spelare blev skadad var vi tvungna att vänta tills domaren gav sitt tillstånd och så fick en av de assisterande gå in på planen - jag blev åthutad så fort jag försökte. Varför har jag ingen aning om och ingen kunde förklara det heller. Regler är regler..
Efter matchen samlades bägge lagen och tränaren skällde ut dem för sin dåliga närvaro på träningarna och den dåliga disciplinen så vi får se om någon behagar komma i tid nästa vecka. Jag har tydligen huvudansvaret igen eftersom han ska resa bort den här veckan också.. Lite trist att avsluta med så mycket negativt när bägge lagen vann så när jag fick tid att säga något sa jag bara att jag var väldigt glad och gav dem en stor applåd. Kul med vinst! Jag var väldigt nöjd, men helt slut efter att ha stått i solen hela dagen utan vatten eller mat. Det gick snabbt att komma hem, fick skjuts till Alto Mae och tog chapa därifrån hela vägen till Museu och var därifrån hemma efter tio minuters promenad.
Egentligen färdig för sängen men fick sadla om och göra mig redo för att representera Sveriges rike på middag med pressombudsman och övriga gäster. Middagen var dock trevlig, blandade svenska och mocambikanska journalister. Både pressombudsmannen och en av de svenska journalisterna, Nina, var väldigt inspirerande och en annan, Torbjörn, var intresserad av att göra ett reportage om mitt projekt - ska kolla intresset hos tidningen Svensk Damfotboll! Hans Rosling med fru var också bjudna, så det var kul. Men så fort de hade gått somnade jag på en gång efter en lång dag!
