Det slog mig när jag skrev förra inlägget att jag pratar om "vi".. Det gör jag även när jag försöker värva finansiella sponsorer och när jag försöker inleda samarbeten med olika organisationer. Men vilka är "vi" egentligen?! Det har jag ärligt talat ingen aning om. Jag samarbetar med Mocambikanska fotbollsförbundet och Lurdes Mutola Foundation - men vad innebär det här samarbetet egentligen? Jag vet inte. Just nu känns det som att det innebär att fotbollsförbundet får extra cred för projektet och kan visa hur mycket de gör för damfotboll utan att de själva egentligen behöver göra något, och det känns som att FLM vill göra så mycket men inte kan och då förlitar sig på att jag ska göra det mesta. Och så känns det som att skorna de har gett mig att fylla är enorma, och så länge jag fyller dem blir de bara större och större.
Det jag inte förstår är vad FMF och FLM gör. Jag förstår bara inte. Vad gäller FMF har jag lite förståelse för att de inte gör ett smack, det är en stor organisation och damfotboll är ju bara en liten bisak. Dessutom har kommittén för damfotboll inte officiellt invigits än och alla medlemmar i kommittén arbetar volontärt så det är klart att det inte finns alltför mycket resurser där. Sedan ska ju en hel massa pengar ner i allas egna fickor så det är ju klart att det inte blir så mycket över för faktiskt arbete. Dessutom har jag fått höra från många olika håll att fotbollsförbundet bara snackar och inte gör något, så egentligen förväntar jag mig inte så mycket från deras sida.
Men att det skulle vara likadant på FLM trodde jag inte! Det kändes hur bra som helst att samarbeta med dem, fick känslan av att de skulle vara mer pragmatiska eldsjälar än de torra gubbarna på fotbollsförbundet som sitter i vägen för allt jag vill göra. Och det är inget fel på viljan, både Sandra och Sarita vill så mycket men de gör ju ingenting åt saken! Jag blir så trött. De har skrivit på sin projektplan hur länge som helst nu om vad som saknas i dagens damfotboll och hur man kan komma tillrätta med problemen. Det är jättefina komplicerade formuleringar etc. men ingenting konkret. "Det saknas en fungerande organisation".. "Detta kan lösas genom att skapa en fungerande organisation". Jaha, vilken bra idé! Men hur hade ni tänkt göra det då?! När jag frågar det kollar de på mig som om det vore självklart att jag skulle sitta inne på den lösningen. Och nu tycker jag att vi har fått fram lösningen i och med det andra projektet där varje klubb får ett start kit med material och i gengäld måste starta ett flicklag. Jag tror verkligen att det projektet kommer fungera, och jag ser inte hur det inte skulle gå att kunna få sponsorer till det. Dessutom tror jag inte att FMF skulle kunna sätta upp några hinder för det heller. Så jag har skrivit ner projektidén både på engelska (för sponsorer) och på portugisiska (för FLM & FMF), och trodde att vi var klara då och kunde börja jobba - men nej, nu måste vi göra en presentation av projektet. De tycker inte att det räcker med ett A4-papper där projektet presenteras, vi måste göra en snygg broschyr för att locka sponsorer. Det är bara det att vi inte har någon som kan betala broschyrerna, men nu säger de att det ska FLM göra. Då kom nästa problem att vi inte har någon som kan göra en snygg broschyr, vilket de löste med att jag fick göra en på powerpoint. Och så mycket tid de lägger ner på det här, det känns så ineffektivt. Jag har ju redan pratat med massa olika tilltänkta sponsorer som har blivit intresserade av projekten utan att ha något annat än ett A4 att ge dem. Jag tycker snarare att det känns dumt att komma och be om finansiell hjälp och ge fram en snygg glassig broschyr - då tror ju folk att du redan har pengar. Men de ger sig inte, så nu ska vi göra den här broschyren.
Då sitter jag och Sarita vid en dator och gör en powerpoint medan Sandra sitter jätteupptagen hela dagen på en annan dator. Jag förstår inte riktigt vad det är Sandra gör, men eftersom hon är så jätteupptagen med något jätteviktigt så ifrågasätter jag det inte. Och det är väl lögn att säga att jag och Sarita gör en powerpoint tillsammans.. Jag gör powerpointen och Sarita sitter och pratar om hur viktigt det är att ha med bilder, och berömmer hur snyggt det blir. Vi har ju helt andra perspektiv, jag tycker att det känns som att vara tillbaka i grupparbeten på högstadiet där alla satt samlade och gjorde någon trött powerpoint-presentation om något tilldelat ämne medan Sarita tycker att det här är jätteproffsigt. Jag har väldigt svårt att inse att jag har mycket mer utbildning än vad de antagligen har, även om jag är mycket yngre. Och jag vänjer mig inte riktigt vid all den kunskap de tillskriver mig, som att jag skulle kunna lösa alla problem. Men en powerpoint kan jag i alla fall slänga ihop.
Så i slutet av dagen var Sandra klar med allt sitt viktiga arbete och skulle visa oss andra frukten av en hel dags slit. Hon hade jobbat med deras projektplan om problemen med damfotboll (vilket jag redan från början tycker är onödigt, eftersom jag tycker att vi ska gå vidare och börja jobba med de faktiska projekten) och det hon hade gjort hela dagen var att ändra layout på några diagram. Istället för att ha en ruta med ämne med två rutor med svaga punkter & starka punkter till höger och två rutor med möjligheter & hinder under hade hon ändrat så att det var en ruta med ämne och sedan de övriga fyra rutorna under. Jag fattade ingenting, väntade på att hon skulle förklara vad mer hon hade gjort men det kom inget mer. Sarita var helt lyriskt över hur fint det hade blivit, och Sandra såg väldigt nöjd ut hon med. Och ja, det var ju fint - hon hade ju ändrat så att rutorna var blåa också.
Nej, man kan väl inte kalla mina samarbetspartners för pragmatiska. En bra grej vore att spärra åtkomsten till facebook på arbetstid, då kanske de faktiskt skulle jobba lite. Och vad de gör när de jobbar har jag ingen aning om, men jag gör väl min grej och så får vi se vad deras grej är framöver antar jag. Dock känner jag att det kommer bli väldigt problematiskt om jag nu lyckas upprätta samarbeten och få sponsorer och sen inte har någonstans att hänvisa dem. Jag kan ju inte be dem ge mig sina pengar (även om det säkert skulle vara mer effektivt) utan måste ju ha en seriös organisation bakom mig. Det är ju första gången jag gör något sånt här så känner att jag kanske är ute på hal is, eller så har jag bara för bråttom. Jag är så ivrig att få igång projektet så jag orkar inte riktigt vänta på att FLM och FMF ska komma igång. Men patiencia, tålamod, behövs här. Inte går det snabbt inte..
