31 december 2012

2012 - vilket år!

2012. Att sammanfatta året 2012 är inte lätt. Vilket år! Futebol dá forças första år har varit helt fantastiskt, helt absurt och jättejobbigt och jättekul. Och än en gång, helt fantastiskt!

Det känns häftigt att ha gjort den här resan och blicka tillbaka, och det känns ännu häftigare att veta att året 2012, det var bara början. Men vilken början!

Det här har hänt:

Futebol dá força smygstartar i september 2011. Jag kommer till Moçambique och lär mig portugisiska och lär känna Moçambiques fotbollsförbund och Lurdes Mutola Foundation. I oktober 2011 blir jag tränare för tjejlaget Zixaxa på staplande portugisiska och under de tre månaderna blir vi ett starkt lag både på och utanför planen, vinner vår serie och spelar moçambikiska mästerskapen som tyvärr avbryts av politiska skäl utan vinnare (annars hade vi tagit hem pokalen!) men grunden till Futebol dá força var lagd! 


I februari 2012 inleds Futebol dá força på riktigt - första tränarkursen hålls i Maputo med 28 tränare, varav majoriteten är kvinnor! De unga volontärerna blir utbildade som fotbollstränare av Bayerns fotbollsförbund och även i sex- och samlevnad samt mänskliga rättigheter och hur man förebygger HIV/AIDS och våld mot och sexuellt utnyttjande av kvinnor. Alla tränarna sätter igång att träna sina tjejlag runt om i huvudstaden med material sponsrat av Tysklands biståndsorgan GIZ. 

Den sjunde april - på Moçambiques kvinnodag - lanserades projektet officiellt som ett samarbete mellan Lurdes Mutola Foundation, Moçambiques utbildnings-, ungdoms- och sportministerier, fotbollsförbund och flera andra samarbetspartners. Maputos borgmästare, representanter från ministerier, flera ambassadörer, representanter från Unicef m.m. var på plats för att visa sitt stöd för Futebol dá força och Moçambiques tjejer. 15 av våra första lag spelade en turnering som sändes i nationell TV och med musik och dans var det en väldigt lyckad dag!

Under början av året handlar mycket om att stötta våra första tränare, få allt att fungera, jaga sponsorer och få Futebol dá força vidare till övriga delar av landet. Jag jobbar med två damlandslagsspelare knutna till Lurdes Mutola Foundation, Sandra och Sarita, varav Sarita fortsätter och blir Futebol dá forças första heltidsanställda - den lokala projektledaren i Moçambique. Från juni har hon en bra månadslön och får även lön i efterskott från februari då hon började arbeta heltid men utan lön. Att kunna ge tillbaka lite till Sarita som gör så otroligt mycket känns helt fantastiskt, och att se resan hon har gjort från den tysta blyga kvinnan som gjorde som hon blev tillsagd till det självsäkra energiknippe hon är idag som jobbar vid min sida och som jag inte skulle klara mig utan, har varit helt otroligt. I juni lyckades vi också köpa vår första bil till projektet tack vare donationer från er läsare! Sarita fick också chansen att utbilda sig till fotbollstränarinstruktör i oktober via Hollands fotbollsförbund, vilket ger oss en helt annan styrka och dimension i vårt arbete.  

I juni delade jag och Sarita på oss - hon fortsatte kämpa på i Moçambique och jag i Sverige. Tillsammans lyckades vi med mycket hårt arbete dra igång Futebol dá força på allvar och under sommaren utbildades 122 tränare runt om i landet via Hollands fotbollsförbund och ProSport. 

Samtidigt i Sverige började projektet bli känt i media med artiklar i DN, Offside, flera lokaltidningar etc. Jag var gäst hos Sanna Bråding i P3 och började föreläsa på skolor, för organisationer och företag om hur det är att vara ung och göra det man tror på - och komma någon vart när alla säger att du aldrig kommer lyckas. Bl.a. pratade jag på Junior Chamber Internationals nationalkongress, Thorildsplans gymnasium, för Fryshusets ledningsgrupp, var gäst på Linköpings FC:s hemmamatch mot Jitex, Drivhuset i Södertälje m.fl. och var även en sväng i Tyskland där jag gästade tennisturneringen Mercedes Cup och pratade om Futebol dá força och även hade fotbollstennisturnering med kända tennis- och fotbollslegender i samarbete med organisationen Football for Worldwide Unity för att samla in pengar till projektet. Jag var även gäst i SVT:s Världens Barn gala, men höjdpunkten var ändå när jag fick hålla mitt alldeles egna TED-talk på TEDxLund 14 november. En dröm gick i uppfyllelse mycket tidigare än vad jag hade tänkt mig!  

Tillsammans med min gamla moderklubb FC Djursholm, Linköpings FC, Sportsgear Sweden, Adidas Group Scandinavia och HumanBridge hölls också en kläd- och materialinsamling för Futebol dá força där vi bl.a. fick ihop 541 nya fotbollar, 870 matchtröjor och 202 par fotbollsskor som med hjälp av Active Cargo fraktades ner till Sydafrika för vidare transport till Moçambique. 

Jag och Futebol dá força blev under året tilldelade ett antal priser: Ten Young Outstanding Persons Award 2012 i kategorin etiskt ledarskap (där jag även är nominerad till den internationella tävlingen i Rio de Janeiro 2013), Svenska freds- och skiljedomsföreningens Börjes fredspris och Rotary Stockholms pris Årets Ungdomscoach. Av Junior Chamber International blev jag utsedd till en av Sveriges framtida ledare och karriärmagasinet Shortcut utnämnde mig till en av årets Uppstickare 2012. 

Men sen fick det räcka med strålkastarljus i Sverige - jag måste ju visa att jag är värd allt det där - och åkte tillbaka till Moçambique i november för att åka direkt från Maputo till Quelimane och sedan till Beira där jag och Sarita organiserade tränarutbildningar för 28 unga volontärer i respektive stad. Denna gång stod Belgiens ambassad i Moçambique för notan. 

Totalt har vi utbildat 171 unga volontärer som Futebol dá força-tränare runt om i landet, som totalt tränar ca 3 800 tjejer i dessa 171 fotbollslag. 109 av dessa lag har fått startkit med material, till stor del sponsrat av er läsare som tillsammans har donerat ca 300 000 kr genom den här bloggen. Ett extra stort tack till Peer Ågren och företaget XPND AB som står för en stor del av den summan! 


Antalet läsare har stigit och stigit, och totalt är ni ca 13 000 stycken som har läst vad jag skriver om vårt arbete - vilket känns helt otroligt. Gilla gärna vår sida på facebook också, så att tränarna själva kan gå in och se vilket stort stöd de har på alla möjliga håll och kanter i världen! 

Totalt har vi under året anordnat 10 turneringar där 86 lag medverkat, och tränarna har själva också tagit egna initiativ till matcher och turneringar lokalt runt om i landet.   

Ja, med facit i hand känns 2012 som ett helt fantastiskt år. Ett omvälvande år med mycket mycket arbete - ingenting kommer gratis - men där vi svart på vitt ser att Futebol dá força förändrar livet för tusentals unga tjejer runt om i Moçambique. Jag är stolt över att vara en del av denna fantastiska rörelse som förändrar synen på unga tjejer och tjejernas syn på sig själva. Jag är stolt över att ha motbevisat de som sa att jag inte skulle lyckas (och de som fortfarande tjatar på om det). Jag är stolt över att kunna ge arbete och meningsfull sysselsättning åt en heltidsanställd och 171 unga volontärer. Jag är stolt och glad - men också förväntansfull. 

2013 kommer bli ett år med ännu mer arbete. Futebol dá força kommer lanseras i Sverige som en stiftelse, vi kommer ha en ny hemsida på svenska och engelsa (lugn, bloggen blir kvar - den bara flyttar!) och framförallt kommer Futebol dá força bredda sin verksamhet. I Moçambique finns vi i alla provinser, men vi vill ha minst 25 tränare per provins, alla med material och en provinsiell fotbollsliga - så det ska vi fixa under nästa år. Många provinser har redan sponsorer klara, men några fattas så sponsorjakten fortsätter. Och även i Sverige kommer Futebol dá força starta upp verksamhet i socioekonomiskt utsatta storstadsområden. Det blir en utmaning som heter duga. Någon sa att det var omöjligt, så jag har ju egentligen inget val. Jag måste bevisa att det går. 

Gott nytt år till er alla och stort tack för att ni har hjälpt mig att göra 2012 till ett riktigt häftigt år! Låt oss göra 2013 ännu lite bättre. Vi siktar framåt och vi siktar uppåt. The stars is the limit. 

27 december 2012

Kämpaglöd trots glödande sand

Efter fyra dagars ledighet återvände jag idag till jobbet, och har under dagen lyckats tömma en full inbox och även gjort en hel del andra ärenden. Dagens höjdpunkt var dock ett besök hos tränaren Manuel och hans lag som har tagit sig vidare till slutspel i en ungdomsturnering som spelas under skollovet i december.

Manuel och hans tjejer i laget Estrelas do Nhlamankulo från Chamankulo träffade jag senast i maj så det var riktigt kul att träffa honom och tjejerna igen. Jag kände mig gammal när jag inte kunde låta bli att utropa: "men vad stora ni har blivit!" - men vuxit har de gjort sedan jag såg dem sist, puberteten tror jag att det kallas..

De har under december spelat en ungdomsturnering som anordnas under skollovet och lyckats ta sig till slutspel. Idag spelades matchen på Campo de Zixaxa (där Futebol dá forca började för ett år sedan - alltid en speciell känsla att vara där) mot Costa do Sol B från Chopal. Costa do Sol B tränas av Paihito som jag också känner - en duktig tränare - men som inte ännu är med i Futebol dá forca. Dock har många av hans tjejer varit det tidigare då de tränats av vår tränare Virginia i Zimpeto innan hon skickade dem vidare till Paihito och Costa do Sol. Eftersom de är riktiga talanger ville Virginia ge dem chansen att komma upp i Costa do Sols A-lag och på så sätt börja spela i damfotbollsligan så småningom.

Två riktigt bra lag gjorde en riktigt bra match! Det var fullt ös i 2 x 25 min trots 38 grader varmt, strålande sol och stekande het sand. Båda lagen kämpade hårt i både anfall och försvar, och kämpade så bra att matchen slutade 0-0.


Fotbollar fortsätter rulla in!

Fotbollarna fortsätter rulla in även nu efter jul! Totalt har vi under julkampanjen fått in 20 124,87 kr, vilket innebär att vi kan köpa 133 fotbollar. 2 660 tjejer kan därmed få ett härligt jullov - och en bättre framtid!

Stort tack till alla ni underbara människor som gett bort årets bästa julklapp - en fotboll & en bättre framtid!

Stort tack till Martina Phalén, Ann Markelund, Jan-Hugo Níhlén, Ann-Marie Ohlin och Limetravel, Lena & Rikard Nyberg, Ninni Andrén-Sandberg, Ing-Marie "Mimmi" Holmberg, Daniella Haglund, Kajsa Åberg, Oddfellows loge Carpe Diem, Will Shepard, Celemi AB International, Linda Eriksson, damfotboll.com, Marta Fotbollsmagasin, Elinor Lundberg, CFR UR.SE, Gunilla Bengtsson, IdaSofie Lindwall, Victor Grim, Gunnar Andrén, Torbjörn Gustavsson, Anna, Fam. Eriksson, Katarina Rangitt samt två anonyma givare som alla tillsammans har gjort stor skillnad i jul - och som kommer fortsätta göra skillnad under lång tid. 



Stort tack också till Maria Cruseman på Cruseman Form & Kommunikation som har designat de fina gåvokorten.

Julen är slut och det nya året står på glänt - men det bästa med årets julklapp är att den aldrig tar slut! 
Ni har fortfarande möjligheten att ge bort ÅRETS BÄSTA JULKLAPP:

EN FOTBOLL & EN BÄTTRE FRAMTID
För 150 kr till Futebol dá forca på 6151-555 983 048
ger du 20 tjejer möjligheten att spela fotboll, få bättre självförtroende
och kunskap så att de själva kan påverka och förbättra sina framtidsutsikter.
  

22 december 2012

2 300 tjejer får en god jul tack vare er!

Fotbollarna har fortsatt rulla in och hittills har vi fått in 17 250 kr = 115 fotbollar! Detta innebär att ca 2 300 tjejer kan få en bättre jul - och en bättre framtid!

Stort tack till Martina Phalén, Ann Markelund, Jan-Hugo Níhlén, Ann-Marie Ohlin och Limetravel, Lena & Rikard Nyberg, Ninni Andrén-Sandberg, Ing-Marie "Mimmi" Holmberg, Daniella Haglund, Kajsa Åberg, Oddfellows loge Carpe Diem, Will Shepard, Celemi AB International, Linda Eriksson, damfotboll.com, Marta Fotbollsmagasin, Elinor Lundberg, CFR UR.SE, Gunilla Bengtsson, IdaSofie Lindwall och Victor Grim. 

Era bidrag gör stor skillnad - säkert större än ni tror!

Stort tack också till Maria Cruseman på Cruseman Form & Kommunikation som har designat de fina gåvokorten.

MEN än är det inte julafton - ni har fortfarande möjligheten att ge bort ÅRETS BÄSTA JULKLAPP:

EN FOTBOLL & EN BÄTTRE FRAMTID
För 150 kr till Futebol dá forca på 6151-555 983 048
ger du 20 tjejer möjligheten att spela fotboll, få bättre självförtroende
och kunskap så att de själva kan påverka och förbättra sina framtidsutsikter.
 


Jag vill också passa på att önska alla ni fantastiska läsare en riktigt god jul! Jag ska själv vara lite ledig, vilket ska bli otroligt skönt! Efter en veckas arbete med bokföring (det tog fyra timmar att bara scanna alla kvitton från juni till december...), rapportskrivning och annat administrativt arbete känns det i både kropp och knopp att jag har jobbat över 24 timmar om dygnet sedan Futebol dá forca drog igång ordentligt i februari. Men när jag sitter och räknar och skriver rapporter etc. och ser svart på vitt vad Futebol dá forca har åstadkommit på mindre än ett år, blir det tydligt att det har varit värt allt hårt arbete! Året sammanfattas väl bäst såhär: "Wow, vilket år!" 

20 december 2012

Futebol dá forca - ett ljus i mörkret

Kvinna till Kvinnas generalsekreterare Lena Ag bloggar om dystra framtidsutsikter för många under 2013 men med ljuspunkter som uppkommer när människor agerar tillsammans. Ett av ljusen i mörkret som hon skriver om är Futebol dá forca: 

"För att inte bli deppig och bara gå å dra nått gammalt över mig, brukar jag istället tänka på alla de goda människor som finns världen över och som sprider kraft och inspirerar, och de är många som tur är. Jag tänker till exempel på Cecilia, en 21-årig tjej, som bestämde sig för att förändra världen – genom fotboll. Hon driver projektet Futebol dá força i Mocambique. Det startade med ett lag där Cecilia var den enda tränaren till en organisation idag där över 3000 tjejer tränas av 148 utbildade volontärtränare. Volontärerna lär inte bara ut fotboll utan också hur man förebygger våld mot tjejer och sexuellt utnyttjande av tjejer – vad mänskliga rättigheter är helt enkelt". Läs hela inlägget.

Inget stipendium - men mest gillade projekt

Tyvärr meddelade Weleda idag att deras stipendium för hållbarhet om 20.000 kr inte gick till Futebol dá forca. Juryn valde att tilldela projektet Food for Thought stipendiet, därför att "Food for Thought arbetar på ett spännande sätt med att skapa arbetstillfällen för utrikesfödda kvinnor genom att ta till vara på deras matlagningskompetens". Jag har faktiskt provat Food for Thought en gång när de fortfarande var i uppstartsfasen, så jag hoppas att de kan ta projektet steget längre nu med Weledastipendiet. 

Dock är det såklart väldigt tråkigt för oss att vi inte kan planera för 20.000 kr mer nästa år, vilket nästan hade räckt till Futebol dá forca i en hel provins. 

Även om juryn inte höll med er, så vill jag ändå tacka er tusentals människor som gick in och röstade på Futebol dá forca. Även om vi inte tog hem stipendiet, slutade vi på första plats som det mest gillade projektet. Över tusen personer gick in och gillade vår ansökan! Vid ansökan kvalade vi direkt in på 14:onde plats - men redan fyra dagar senare var vi på första plats! Jag blir rörd av att veta att jag har ett sådant stöd. Och i längden är det så mycket mer värt än pengar att det finns så många personer som gillar och stödjer det vi gör, som motiverar mig så att jag kan motivera Sarita och alla våra 171 fantastiska volontära tränare så att de i sin tur kan motivera alla ca 3800 tjejer som deltar i Futebol dá forca. 

Så tusen och åter tusen tack till alla ni som röstade på Futebol dá forca! Med ert stöd bakom oss så kommer vi nå långt ändå, oavsett stipendier och jurybeslut - återigen, tack!

18 december 2012

Celemi AB sponsors Futebol dá forca for Christmas!

Celemi AB this year decided to sponsor Futebol dá forca as their company Christmas gift - giving away footballs and a better future to their staff:

"This holiday season, Celemi is proud to sponsor Futebol dá força – an organization aimed at empowering Mozambican girls - through football. Like Celemi, the organization's founder Cecilia Andrén Nyström is a strong believer in empowerment through knowledge."

A big thanks to Celemi - and a very merry Christmas, a Christmas that now thousands of girls also can benefit from! 


Email till Åland?

Jag söker email-addresser till D.Haglund och Ing-Marie Holmberg från Åland som har köpt årets bästa julklapp och därmed bidragit till en bättre jul för Futebol dá forcas tjejer - jag skulle gärna skicka fina gåvobrev till er, så hör av er till mig på c.andrennystrom@gmail.com.

Stort tack för ert bidrag!

Snart är det jul!

Ni glömmer väl inte bort alla tusentals tjejer som behöver årets bästa julklapp? För 150 kr till Futebol dá forca (konto 6151-555 983 048) ger du EN FOTBOLL & EN BÄTTRE FRAMTID till minst 20 tjejer i Mocambique. Var med och förändra världen du också! Och glöm inte att skriva vem du är så att vi kan skicka ett fint gåvobrev till dig, så att någon där hemma också får årets bästa julklapp!


17 december 2012

Taggade tränare och sponsorer (!) i Chimoio

Sarita som varit på plats i Chimoio under de mocambikiska damfotbollsmästerskapen, tog tillfället i akt att även träffa blivande tränare som nu med hjälp av Rotary Stockholm och deras stipendium Årets Ungdomscoach under 2013 kommer bli integrerade i Futebol dá forca. Det var faktiskt tränarna som tog kontakt med Sarita och ville träffa henne för att veta mer om projektet som de hade hört om från tränare från andra provinser - jättekul att det är en sån efterfrågan på att få vara med som tränare för Futebol dá forca!

12 taggade tränare träffade Sarita och bad oss att skynda oss till deras provins, Manica, så att de så snabbt som möjligt kunde bli integrerade i projektet. De 12 unga tränarna har redan tjejlag i Chimoio, men lovade även att berätta vidare om projektet till tränare runt om på landsbygden så att vi under 2013 kan komma dit och utbilda 25 unga volontära tränare!  

Sarita blev även uppringd av ett företag i Chimoio som har ett eget fotbollslag som de sponsrar, och som nu såg potentialen i att utöka sitt stöd och sponsra även Futebol dá forca. De bad oss skicka mer information och sedan får vi se i början på nästa år hur mycket de kan bidra med - jättekul! Fler lokala sponsorer behövs! Företaget, Computer Solutions, var dock noga med att poängtera att alla dokument och all kommunikation måste ske skriftlig och i pappersform. De må ha solutions för datorer, men tydligen inte email...

Final i Chimoio och ett lite mjukare fotbollsförbund

Igår spelades finalen i de mocambikiska damfotbollsmästerskapen (de nationella slutspelen) i Chimoio. Det återstod två lag från Maputo stad resp. provins att kämpa om titeln efter att Inhambane och Niassa blev utslagna i semi-finalerna. Segrare blev Porto da Matola som vann på straffar med 7-6 över Paradise. Totalt var 16 lag med i turneringen som hade alla provinser representerade.

Jämfört med förra året, gick turneringen väldigt bra utan demonstrationer, bråk och avbrutna matcher. Alla lag utom ett lyckades ta sig till Chimoio i tid och väl på plats visade lagen att damfotboll i Mocambique är på väg att slå igenom! Jämfört med förra året var tävlingen mycket mer balanserad och det var inte bara storstadslagen som vann utan även lag från landsbygden tog för sig! Tyvärr fick turneringen ingen uppmärksamhet i media överhuvudtaget, vilket var det största bakslaget. Lite mutade domare, byte av matchtider i sista minuten så att vissa lag alltid fick spela när solen stod som högst på himlen och vissa alltid i skuggan osv. gjorde att turneringen inte flöt på helt utan komplikationer, men eftersom det trots allt var Mocambiques fotbollsförbund som stod för organisationen så tycker jag ändå att man får gratulera dem till lyckade mästerskap!

Vår samarbetspartner, Mocambiques fotbollsförbund, är ju inte överdrivet entusiastisk över Futebol dá forca men de börjar nu inse att de tjänar på att låta oss göra jobbet och samtidigt själva stiga i anseende i internationella sammanhang för "sitt arbete med att främja dam-/tjejfotboll" genom vårt samarbete. Efter våra tränarutbildningar i Quelimane och Beira ringde faktiskt fotbollsförbundets generalsekreterare och uttryckte sin uppskattning över vårt arbete. De lokala fotbollsförbunden var väldigt nöjda och han tyckte att det var helt galet, men lite beundransvärt, att Sarita och jag, två kvinnor, hade tagit bilen och åkt hela vägen norrut för att ordna tränarutbildningarna. Han påpekade att den ansvariga för damfotboll hade under sina jättemånga år på förbundet inte organiserat en enda fotbollstränarutbildning för dam-/tjejfotboll ute i provinserna utan att ha flugit första klass för att komma dit.. Inte så konstigt att det inte blev så många utbildningar då när budgeten är smal (undernärd). Förhoppningsvis kommer de inse att de skulle tjäna ännu mer på att kanske till och med underlätta vårt projekt, men än så länge får vi nöja oss med att de i alla fall låter Futebol dá forca fortsätta utan problem! Det är tur att de lokala fotbollsförbunden ute i provinserna är mer samarbetsvilliga!

Liga da Rumbline


Äntligen får våra tränare i provinsen Gaza lite goda nyheter - jag kan stolt presentera det svenska konsultföretaget Rumbline Consulting som 2013 års sponsor för hela provinsen! Detta innebär fortsatt stöd till våra 15 redan aktiva tränare samt utbildning för 25 nya tränare! De 25 nya unga volontärerna kommer under första halvåret av 2013 utbildas som fotbollstränare, och sedan får alla 40 tränarna gå vidareutbildningen om ledarskap, sex- & samlevnad, mänskliga rättigheter och hur man förebygger HIV/AIDS samt sexuellt utnyttjande av och våld mot kvinnor.

Efter utbildningen får alla tränarna ett start-kit med material (våra 15 redan aktiva tränare har redan fått halva sitt start-kit, och får nu det som saknas från Rumbline) och sedan drar Liga da Rumbline igång! De 40 lagen spelar i olika områden för att undvika transportkostnader och sedan koras Gazas bästa fotbollstjejer genom ett gemensamt slutspel.

Det känns jättekul att välkomna det härliga gänget på Rumbline till Futebol dá forca, och att deras stora engagemang och intresse för projektet kommer just Gaza till del gör mig ännu gladare. Gaza med sitt traditionella jordbrukssamhälle, ständiga cykloner under regnperioden och 25% HIV-positiva ger inte de bästa förutsättningarna för unga tjejer att utbilda sig eller bestämma över sin egen framtid. Nu kan vi med Rumblines hjälp ta upp kampen för dessa tjejer med mer energi och resurser, och förändra över 800 tjejers syn på sig själva, syn på sin framtid och framförallt syn på sin egen kapacitet att förändra den!

Välkomna, Rumbline Consulting, och stort tack för ert stöd!

13 december 2012

Fotbollar ända från Åland

Än så länge har vi fått in 68 fotbollar - vilket innebär att 1370 tjejer får fortsätta spela fotboll och få kunskap så att de själva kan påverka sin framtid. Och bollarna har rullat in bl.a. ända från Åland - stort tack till er som redan har köpt årets bästa julklapp! Ni andra, var med och förändra ni också genom Futebol dá força på 6151-555 983 048! En fotboll & en bättre framtid får tjejerna här för bara 150 kr - skriv ditt namn och din email i meddelandefältet så får du också ett jättefint tack-kort att ge bort i julklapp!


11 december 2012

Årets Ungdomscoach 2012

Jag är otroligt stolt och glad över att ha blivit utnämnd till Årets Ungdomscoach av Rotary Stockholm. 

Stipendiet om 35 000 kr tilldelas någon "som är bra på att inspirera människor att utvecklas i positiv riktning och i Rotarys anda, får människor att växa som ledare.  En person som engagerar sig i andra människors utveckling, nationellt och/eller internationellt" och Rotary Stockholm har i år valt att ge mig och Futebol dá força detta pris med följande motivering:



”Cecilia är en fantastisk personlighet med en förmåga att verkligen gripa tag i dig från scenen! Få gånger har jag fått tårar i ögonen när jag lyssnat på en föreläsare.”säger Peter Pettersson, Rotary Klubb Spånga.

Stipendiet delas ut genom Axel Murrays och Carl-Wilhelm Stenhammars fond och summan om 35 000 kr räcker till att implementera Futebol dá força i provinsen Manica, vilket innebär att 25-30 unga volontärer får utbildning som fotbollstränare, i sex- & samlevnad och i mänskliga rättigheter. De lär sig också hur man kan förebygga hiv/aids, våld mot och sexuellt utnyttjande av unga tjejer samt vikten av att flickor får gå klart skolan. De avslutar utbildningen som så mycket mer än bara tränare - de blir förebilder för tjejerna och för sitt lokala samhälle. För att de rent praktiskt ska kunna hålla fotbollsträningar får de också ett start-kit med material, och stipendiesumman räcker även till att starta en fotbollsliga för de 500 tjejer som kommer bli integrerade i projektet! 

Helt fantastiskt! Jag är otroligt tacksam och stolt över att ha blivit tilldelad priset Årets ungdomscoach, och jag hoppas att jag genom mitt arbete kan inspirera andra unga - inte bara i Moçambique utan även i Sverige - att också ta på sig ledarrollen, tro på sig själva och göra sina drömmar till verklighet! 


Jag missade tyvärr prisceremonin på Grand Hotel i Stockholm då jag är i Moçambique, men får ta emot priset när jag är tillbaka i Stockholm i mars. Stort tack Rotary Stockholm för att ni hjälper mig att förändra världen! 

Slutspel och soluppgång i Gaza

Vår Futebol dá forca-liga i Gaza har pågått sedan 15/9 och avslutades förra helgen med final 8/12 mellan lagen Estrela Vermelha och Escola Secundária de Xai-Xai. Estrela Vermelha kom på första plats och kvalade därför in till de nationella slutspelen i Chimoio. Eftersom Mocambiques fotbollsförbund inte har lyckats sätta igång den provinsiella damfotbollsligan i Gaza i år (officiellt finns det en liga per provins) så var Futebol dá forca-ligan den enda ligan och blev således även kval till de nationella slutspelen!

Bäst i Gaza - Estrela Vermelha

Andra plats - Escola Secundária de Xai-Xai
Många av lagen i Gaza är kopplade till skolor, som till exempel tjejerna på bilden här ovanför, vilket vi är extra glada över då tränarnas och tillika idrottslärares kunskap då kommer många barn till del. För i Gaza behövs det kunskap. Gaza är den provins med högst andel HIV-smittade i Mocambique - 25% av befolkningen är HIV-positiv. Andelen för hela Mocambique ligger på "bara" 12%.

Hög andel HIV leder till en hög andel dödsfall i statistiken. Men det är inte i statistiken som det är värst. Det är värst för de barn som förlorar sina föräldrar, sina lärare och sina fotbollstränare. I ett av våra fotbollslag, Sol Nasceu, från Chikumbane i Gaza blev statistiken verklighet. Vår fantastiska fotbollstränare gick bort, och med honom försvann eldsjälen bakom laget och tjejernas förebild och rådgivare - hela samhällets förebild och rådgivare. Men drivkraften försvann inte med honom, den lämnade han kvar. En lokal ung kille erbjöd sig att ta över och träna tjejerna och en av tjejerna som jobbar som städare i en affär erbjöd sig att betala bussresan de gånger tjejerna behöver åka de 20 km in till stan Xai-Xai för att spela match. Så fotbollslaget Sol Nasceu fortsätter, återhämtar sig och istället för att tappa motivationen när ledaren gick bort hedrar de hans minne genom att fortsätta kämpa för sitt lag och för sina rättigheter. Sol Nasceu betyder "solen gick upp" på portugisiska, och tjejerna i laget visar att även om solen gick ner för en stund så kommer den alltid att gå upp igen.  

Att fortsätta tro på att framtiden kan bli ljusare än den nutid man lever i och behålla sin drivkraft för att nå dit, är svårt. Det är speciellt svårt i Gaza, som utöver den ständiga kampen för överlevnad och mot HIV även drabbas av så mycket annat. Ett av våra lag, också det i Chikumbane, Escola Secundária de Chikumbane, drabbades av en cyklon så stark att hela skolan försvann. Tak, väggar, golv - allt flög iväg och förstördes. Utom fotbollslaget som fortsätter träna efter att de röjt upp på fotbollsplanen. Tjejernas tränare och idrottslärare, Diamantino, ger inte upp i första taget. Det är eldsjälar som han som gör att jag fortsätter tro på att solen alltid kommer gå upp och lysa lite starkare för var dag.

10 december 2012

Intervju med Årets Uppstickare

Nu har karriärmagasinet Shortcut publicerat en intervju de gjorde med mig i samband med att de placerade mig på listan Årets Uppstickare 2012:

Cecilia Andrén Nyström, 21, vill förändra världen och tänker göra det genom fotboll och projektet  Futebol dá força. I världens fjärde fattigaste land, Moçambique, jobbar hon för att stärka tjejers självförtroende. (Heta listan)

Vem vilka har inspirerat dig under året och varför?
– Jag hämtar daglig inspiration i möten med nya människor. Genom Futebol dá força träffar jag tusentals fantastiska människor som alla tillsammans kämpar för att förändra sin egen och andras chans till en bättre framtid – det är inspirerande! Jag hämtar också mycket energi från de positiva kommentarer jag får från mina bloggläsare, vänner och bekanta, men framförallt också från de konkreta resultat jag ser att mitt arbete leder till. Häromdagen sa min lokala projektledare i Mocambique att jag har förändrat hennes liv – det känns helt otroligt och ger mig inspiration och motivation, men också ansvar, att fortsätta med det jag gör. Annars är min förebild Pippi Långstrump, det borde finnas fler som hon!

Vad har varit den största utmaningen under 2012?
– 
Det är svårt att säga vilken som varit den största utmaningen, eftersom allt under året i stort sett varit en utmaning. Varje dag kommer med nya utmaningar när man jobbar i samhällen som motarbetar det du strävar efter. Samtidigt har jag mött många människor även i Sverige som har talat om för mig att jag aldrig kommer lyckas, eftersom jag är ung och oerfaren utan högskoleexamen, så en av de största utmaningarna har varit att motbevisa dem. Att ens dra igång något sånt som Futebol dá força, som mot alla odds faktiskt har blivit förankrat i samhället och fortsätter att växa snabbt, är en väldigt stor utmaning. Eftersom vi inte heller har någon ordentlig finansiering blir det ännu svårare. Det gäller att se lösningar och inte problem, och bara det är väl en utmaning i sig men, som Futebol dá força också bevisar, ingenting är omöjligt om man bara arbetar hårt och tror på det man gör.

Hur ser planerna ut inför 2013?
–Futebol dá força fortsätta växa i Moçambique. Jag vill få in företag som sponsorer i varje provins så att vi utökar med totalt 275 volontära tränare och 5000 tjejer. I dagsläget har vi 192 volontära tränare och ca 3850 tjejer som spelar fotboll och får chansen att själva skapa sig en bättre framtid. Jag vill också kunna höja min lokala projektledares lön och ge min lokala partnerorganisation bättre struktur och organisation. Under 2013 kommer Futebol dá força även komma till Sverige i samarbete med ett flertal befintliga organisationer för att ge svenska unga tjejer i socioekonomiskt utsatta områden stärkt självförtroende och bättre förutsättningar att komma in i samhället. Jag kommer också fortsätta att ge föreläsningar för företag, organisationer och skolor för att sprida mitt budskap: du kan om du vill. Så hoppas jag att mitt fortsatta arbete också kommer att bli avlönat eftersom det kommer bli svårt att studera på heltid och jag utan CSN saknar inkomst.

Vad tycker du själv är det uppstickigaste du gjort under året?
– Att tro på mig själv när ingen annan trodde på mig och motbevisa de som sa att min idé var dömd att misslyckas. Jag har bevisat att alla kan vara med och förändra världen till en hållbar och jämlik värld, även om det görs genom okonventionella metoder som fotboll och sociala medier. Genom att engagera människor över hela världen som enkelt kan ta till sig de värden vi vill sprida och enkelt kan ta del av vad som händer kan man förändra mycket även utan finansiering eller högskoleexamen.

8 december 2012

Årets bästa julklapp på damfotboll.com

damfotboll.com, Sverige och Nordens största nättidning för damfotboll, tycker liksom jag att en fotboll & en bättre framtid är årets bästa julklapp! De har därför upplåtit en gratis annonsplats åt Futebol dá forca och genom en artikel idag puffar de lite extra för att deras läsare ska få upp ögonen för tjejerna i Mocambique:

Inför denna jul vill vi på damfotboll.com gärna puffa för projektet "Futebol dá força" (sv: ”Fotboll ger styrka”) som grundades och drivs av den tidigare fotbollstjejen Cecilia Andrén Nyström nere i Moçambique. Projektet syftar till att stärka tjejers självförtroende och självbestämmande genom fotboll och nu i jul har DU en fantastisk möjlighet att också vara med och påverka! ÅRETS BÄSTA JULKLAPP är här: EN FOTBOLL & EN BÄTTRE FRAMTID! 

Läs vidare här! Stort tack till damfotboll.com, som genom sitt stöd är med och gör skillnad i jul!


7 december 2012

Madjuana är numera lyckligt lottad

Enligt UN Women utsätts sex utav tio kvinnor för våld i hemmet eller sexuellt våld någon gång under sin livstid. Madjuana var en av dem men tack vare sina lagkamrater i Costa do Sol låter maken bli att slå även om han fortfarande inte tycker om att hon spelar fotboll.

Låt inte Madjuana vara en av de lyckligt lottade - stöd Futebol dá forca och tjejers rättigheter så att alla tjejer kan vara lika lyckligt lottade utan att bli bortgifta, bli gravida i unga år och avbryta sin skolgång till fördel för våld i hemmet.

Madjuana blev gifte sig, fick tidigt två barn och avbröt sin skolgång - men fortsatte att spela fotboll. Tills slagen från mannen blev för många, då valde hon att lyssna på hans ord om att "en äkta fru inte spelar fotboll, en äkta fru lyder och stannar hemma utan sånt trams!" Efter att lagkamraterna fått nog av Madjuanas blåmärken gick de i samlad trupp hem till mannen och talade honom tillrätta så att han numera inte slår henne, även om han fortfarande inte är helt övertygad om att det är okej för tjejer att spela fotboll. Trots det får Madjuana ändå gå på träningarna ibland - en stor vinst för hela laget! Och studerar igen gör hon också. Hon är 24 år gammal men går i sjätte klass, där hon slutade när hon gifte sig och fick barn, men fast besluten om att inte stanna där utan fortsätta och ta studenten!

Madjuana
Genom att du ger bort årets bästa julklapp - en fotboll & en bättre framtid - kan du ge fler tjejer en chans att påverka sin egen framtid, så som Madjuana har lyckats göra!

För 150 kr till Futebol dá forcas konto 6151-555 983 048 i Handelsbanken byter du bort bollen på bilden till en ny, och du ger tjejer en chans att få lära sig om sina rättigheter, sex- & samlevnad och hur man förebygger våld mot och sexuellt utnyttjande av tjejer samt HIV/AIDS. En chans för tjejer att bli del av de lyckligt lottade 30% av kvinnor världen över som aldrig blir utsatta för våld i hemmet ellet sexuellt våld under sin livstid. Helt enkelt, en fotboll och en bättre framtid - som tjejerna själva skapar!

Och du - glöm inte att skriva ditt namn och email i meddelandefältet så får du ett fint gåvobrev att ge bort i julklapp till din familj, dina vänner eller kollegor. Och så är du med och förändrar världen!


5 december 2012

Tillbaka till början, till "mina" tjejer

Idag åkte jag ut till "mina" tjejer - till de som Futebol dá forca började med i oktober förra året. Laget hette då Zixaxa och jag blev deras tränare utan att jag ens visste att det var det jag tackade ja till (tre veckors portugisiska-lektioner räckte inte riktigt till att förstå det...)

Zixaxa utvecklades mycket under de tre månader jag var deras tränare och tillsammans tog vi oss till de nationella slutspelen i norra Mocambique där vi, efter 4 dygn i en skumpig buss, spelade nationella slutspel som tyvärr avslutades utan avslut, utan vinnare, på grund av demonstrationer och allmänt kaos runt omkring damfotbollsturneringen.

Och det var som tränare för tjejerna i Zixaxa som idén om Futebol dá forca utvecklades till att så sakteliga bli vad det är idag! Tjejerna spelar fortfarande - och ser mig fortfarande som deras "coach Cis" - men heter numera Costa do Sol, genom att de anslöt sig till en redan befintlig klubb. Även i år kvalificerade de sig till de nationella slutspelen, och även i år kommer de med det svenska företaget XPND AB:s hjälp att åka dit. Denna gång är slutspelen i centrala Mocambique, i Chimoio, vilket gör det hela lite lättare - det räcker med en dag i en skumpig buss för att komma dit!

Men det är inte bara fotbollsmässigt som tjejerna är grymma! Tjejerna är ett riktigt lag och använder träningarna även som mötesplats för att hjälpa och stärka varandra! En av tjejerna, Anucha, hade till exempel inte råd att skriva in sig på universitetet (det kostar pengar att göra antagningsproven här) så alla tjejerna i laget bidrog med pengar så att hon i veckan kan skriva sina prov och förhoppningsvis börja läsa på universitetet till våren!

En annan av tjejerna har värre problem. Hon får inte spela fotboll för sin man, och de gånger hon lyckas ta sig till träningen ändå väntar slag och sparkar hemma. De har två barn ihop som hon fick i unga år, men hon har alltid fortsatt att spela fotboll - men mannen har fått nog och tar till hårdare tag för att få henne att sluta. Till slut kom hon slagen så många gånger att laget valde att tillsammans gå hem till henne och prata med både henne och mannen, och nu har han börjat ge med sig. Hon får inte gå på alla träningar, men några - och framförallt har han slutat slå henne! Jag är otroligt stolt över hur tjejerna ställer upp för varandra, och samtidigt blir jag både arg och ledsen när jag hör vad de tvingas gå igenom för något så ofarligt som en fotbollsträning.

En annan av tjejerna, Elia, får fortfarande inte spela efter att hon tidigare under året gifte sig, och där har tjejerna ännu inte lyckats påverka mannen - men de ger sig inte! Sim, ela pode - ja, hon kan!

Det var härligt att träffa alla tjejerna igen och de var väldigt glada att se mig på träningen. "Du åker väl inte bort igen, coach? Du stannar väl med oss nu?" undrade de efter träningens slut. "Jag är alltid er coach, det kan ingen ändra på oavsett var i världen jag är, det vet ni tjejer!" svarade jag. Och när jag satte mig i bilen för att åka därifrån kunde jag inte låta bli att få tårar i ögonen. Jag beundrar tjejernas styrka och vilja.

Futebol dá forca är så viktigt, och det är ett stort ansvar att hålla det igång. I vissa fall kan det vara fotboll på liv och död.

4 december 2012

171 tränare - 3800 tjejer!

Nu är jag tillbaka i Maputo, trött efter konstant resande och jobb de senaste veckorna men glad efter en dusch (tack & adjö för den här tiden torrshampot!) och en stor kopp riktigt bryggkaffe - det är de små sakerna som förgyller tillvaron! 

Men även de stora sakerna förgyller - desto mer! Jag kan nu stolt presentera 56 nya tränare i Futebol dá força - 56 nya lag med tjejer som får stärkt självförtroende och även kunskap som gör att de själva kan förbättra sina framtidsutsikter! 

Totalt har vi nu 171 tränare och ca 3800 tjejer verksamma i Futebol dá força

TACK FÖR ATT NI LÄSARE GÖR DETTA MÖJLIGT! 

Och fortsätt göra det möjligt genom ett bidrag till 6151-555 983 048! 

Årets Uppstickare 2012

Karriärmagasinet Shortcut har för elfte året i rad listat 100 svenskar, som enligt dem, gjort Sverige lite färgstarkare - Årets Uppstickare 2012. Och gissa vem som är en av dem? På "Heta listan plats 31-60" hittar ni mig och Futebol dá força - och massa andra häftiga personer. Check it out! Kul att få vara med på en lista. Nu vet ni som inte visste det innan att jag är lite uppstickig av mig. Som min mamma sa innan jag satte mig i bilen för att åka norrut de senaste två veckorna: "Ta det nu försiktigt! Ja, jag vet, jag kan ju inte vara en hönsmamma.. Speciellt inte med dig som dotter, du gör ju lite som du vill." 

Jag är tävlingsinriktad också. Nästa år vill jag vara på plats 1-30. 




3 december 2012

Besök på Ivenias träning

På eftermiddagen besökte vi vår nya tränare Ivenia, som inte är ny tränare egentligen - hon har själv spelat i damlandslaget, har sedan länge tränat sitt tjejlag Clube Desportivo da Fanta och är även idrottslärare till yrket. Och numera även en av våra Futebol dá força-tränare.

Och det märktes - hon är en duktig tränare och en bra förebild för tjejerna i Beira. Flera av spelarna i hennes lag gick också tränarutbildningen, och förhoppningsvis kommer de med Ivenias hjälp nu också bli tränare för yngre tjejer!

En av spelarna är redan tränare - för sina egna barn... De leker redan med bollarna vid sidan av planen medan mamma tränar!



Silvia slog huvudet på spiken - och gör det igen i februari

Idag träffade vi också den fantastiska Silvia, jurist och tidigare ordförande för kvinnorättsorganisationen MULAID. Det märktes direkt när vi möttes att Silvia var just den vi behövde - hon är pricken över i:et, grädden på moset, huvudet på spiken och bättre än allt det sammanlagt. 

Tillsammans med henne planerade vi nästa utbildning för tränarna i Beira som kommer att äga rum i februari och handla om mänskliga rättigheter och hur man förebygger våld mot och sexuellt utnyttjande av tjejer - och framförallt hur just fotboll kan användas för att förmedla detta till tjejerna. Silvia pratade länge om tränarens roll som så mycket mer än bara en tränare - precis det som Futebol dá força bygger på. Hon pratade dock också om fall där den rollen har utnyttjats av tränaren för att sexuellt utnyttja sina spelare, något som också är vanligt att lärare gör med sina elever i skolan: "för att få godkänt måste du ha sex med mig!" eller "för att få spela nästa match, måste du ha sex med mig!". Något som Futebol dá força aktivt motarbetar - våra tränare är förebilder och ett extra stöd för sina fotbollstjejer. Med Silvia som instruktör i februari kommer tränarna i Beira få ännu bättre förutsättningar att vara den förebild vi eftersträvar att de är! 

Privatsektorn ska med i Beira - och i resten av landet

Idag skulle vi ha träffat Beiras kommunstyrelses ordförande, men han var ute och marscherade för att markera partiets (oppositionsparti som nyligen börjar vinna mark - historisk händelse) första kongress som påbörjas i veckan. Istället fick vi träffa den som är ansvarig för sport på kommunal nivå - hans titel är mycket häftigare på portugisiska - och slog fast att Beira stad kommer hjälpa Futebol dá força att bli oberoende av sig själv, eller vad man ska säga.

Vi vill ha med lokala beslutsfattande organ i projektet för att underlätta för våra tränare, för att få större genomslagskraft i samhället och för att nå ut enklare till den lokala privatsektorn. Och varför vill vi det? Jo, för att Futebol dá força så snart som möjligt inte ska behöva Futebol dá força. Vi vill att våra tränare ska skaffa egna sponsorer till sina lag i deras egna närområden, så att tjejfotboll inte blir en kort romans utan ett långt äktenskap med samhället. På så sätt kan vi också förändra lokala strukturer, normer och attityder inifrån. Men tränarna vet inte hur de ska gå tillväga, har inte de rätta medlen eller kontakterna och inte heller legitimiteten som krävs för att skaffa sponsorer - i samhällets ögon ses tränarna inte som något fantastiskt utan bara som något obekvämt, ungt och uppkäftigt. Men genom att bli kopplad till Futebol dá força får de en helt annan legitimitet. Då ingår de i ett projekt som Lurdes Mutola Foundation driver i samarbete med fotbollsförbundet och utbildnings-, ungdoms- & sportministerierna. Och nu klart i Beira, även med stöd från den kommunala högsta ledningen!

I februari när vi gör vårt nästa besök i Beira kommer kommunalstyrelsen anordna ett möte med ett utvalt antal större företag som är aktiva i staden för att vi ska få tillfälle att presentera projektet för dem vilket förhoppningsvis leder till deras framtida medverkan. Samma sak kommer hända i Quelimane, och förhoppningsvis på alla orter där Futebol dá força finns närvarande.

På så sätt får vi också in fler mocambikanska sponsorer som kan ta över projektet från er läsare och de svenska företag, som idag får projektet att (nästan) gå runt! Futebol dá força är för Moçambique och bör även göras av Moçambique med Moçambique. De första två, för Moçambique av Moçambique är redan kirrat, nu fattas bara med Moçambique - med lokala företag och med lokala samhällen.

2 december 2012

Det behövs inga dyra manualer

I brist på andra söndagsnöjen i Beira i väntan på morgondagens möten och sena hemfärd till Maputo (ska bli skönt att komma hem!) plöjde jag precis igenom en fotbollstränarmanual från en välkänd internationell organisation som liksom vi använder fotboll som kommunikativt medel för att sprida värderingar, på engelska "life skills".

Och jag blir irriterad. Organisationen hävdar att den jobbar aktivt för både pojkar och flickor, och en av deras "life skills" är "girls empowerment" - vilket ju är jättebra i och för sig, men när jag nu har läst manualen från pärm till pärm förvånas jag över flera saker. Måste en tränare vara en "han"? Måste en spelare vara en "han"? Varför är tjejer bara med på 30 av 79 bilder? Och av dessa 79 bilder, varför är 11 st med bara tjejer medan 38 st är med bara killar och resten på killar med någon enstaka tjej som skymtar i bakgrunden?

Och sen kommer vi då till stycket med "girls empowerment". Där får tränarna lära sig olika övningar de kan använda för att stärka unga tjejer. En av övningarna kallas "Sugar Daddy" och går ut på att spelarna ska ta sig från ena planhalvan till den andra utan att bli tagen av en spelare i mitten; spelaren som är "Sugar Daddy". Innan spelarna får börja springa över ska följande dialog äga rum (citat):

"Sugar Daddy: Kids, kids, lets go out and have fun together.
Kids: We are afraid.
Sugar Daddy: What are you afraid of?
Kids: We are afraid of being abused.
Sugar Daddy: I will buy sausages and chips for you."

Sen kan spelarna försöka springa över till andra sidan utan att bli tagna av stygga "Sugar Daddy". Genom övningen ska spelarna "become aware of the ways to refuse temptations from men and think about the consequences. Also give them skills to recognize and withstand this kind of temptation." Dessutom är det "fitness training".

Det första jag tänkte på var vilken åldersgrupp övningen är tänkt att användas för. Jag har svårt att se tonårstjejer på fotbollsträningen leka kull med "Sugar Daddy" som vill köpa korv med pommes åt dem. Och jag har ännu svårare att se hur det ska hjälpa dem att ta sig ur situationer som kan leda till våldtäkt, våld eller sexuellt utnyttjande.. Och jag har ännu svårare att se kopplingen till fotbollen.

Fotboll talar ofta för sig själv, och genom fotboll lär du dig så otroligt mycket som du behöver kunna i ditt vardagliga liv - utan att behöva leka fåniga lekar med "Sugar Daddies". Sådana lekar tar istället udden av det som är fotbollens styrka - det du lär dig utan att vara medveten om det. För att ge några få exempel: genom fotboll lär du dig att jobba i grupp med allt vad det innebär som att lösa konflikter, kommunicera etc. Du lär dig att respektera dina med- och motspelare samt din tränare och regler, som du också lär dig att följa. Samtidigt får du stärkt självförtroende och lär dig att tänka självständigt, kritiskt och logiskt. Du lär dig att anpassa dina kunskaper och förmågor efter olika situationer, och även att ta ansvar för dina handlingar och hela gruppens. För att bara nämna några saker.

För att återgå till manualen, kommer senare ett stycke som handlar om mens (manualen fokuserar på hygien-utbildning genom fotboll). Gissa i vilka två stycken bilderna på tjejerna var i? Nämen, du hade rätt! I stycket om "girls empowerment" och det om mens.

Och jag ställer frågan: om man aktivt jobbar för lika rättigheter för pojkar och flickor på fotbollsplanen och i samhället, bör detta inte då genomsyra hela tränarmanualen? När ska tjejer sluta behandlas som undantag?

Jag vill inte på något sätt hävda att organisationen inte gör ett bra jobb, för det gör den, men jag tycker samtidigt att man bör vara kritisk åt flashiga manualer osv. Vad jag, och Futebol dá força, kämpar för är inte att jag ska kunna visa en fin manual med bilder på glada barn på fina fotbollsplaner (tro mig, fotbollsplanerna är inte fina) så att vi kan sprida vår logga som ett varumärke. Utan var vi kämpar för är att unga ledare i sina lokala samhällen - oavsett kön - tar sig an kampen för att tjejer inte ska fortsätta vara undantag, utan istället ta för sig och visa att de bör räknas som den halva del av befolkningen de utgör. En stark halva som står på egna ben och som med just sina egna ben går mot en ljusare framtid.

Skollovsturnering - i Beira har tränarna redan börjat

Många av tränarna i Beira har redan visat sin vilja att fortsätta utveckla Futebol dá força med sina egna initiativ!

Tränarna Nervoso, Paulo och Fernando pratade med oss om hur svårt det var att få sponsorer till tjejfotboll. Nervoso tog med bevis på papper för att visa oss: "ansökan om sponsring avslås", och avslås och avslås och avslås. Han hade många olika exempel.

Vi tittade närmare på vad de ville ha sponsring till - fotbollsturneringar för flickor under skollovet december-januari i fyra av Beiras förorter för att sedan ha gemensamt slutspel. Genom att ha en turnering under skolloven får barnen något att göra vilket minskar risken av missbruk av alkohol och droger, sexuellt utnyttjande och prostitution. Och det enda de ville ha sponsring för var medaljer och pokaler för de tre bästa lagen.

Vår respons blev en mängd frågor: "kan ni ge oss konkreta detaljer? Hur många lag/tjejer kommer medverka? Vilka lag? Vilka förorter? Hur många matcher? Hur många medaljer?" Alltför ofta får man se fina ord på ett papper men som sedan tyvärr visar sig vara långt ifrån verkligheten. Men inte den här gången! Nervoso och Fernando berättade om sina planer väldigt ingående och det märktes att de var seriösa med sin organisering och visste vad de höll på med så då fanns det inte så mycket mer att säga. "Styr upp er turnering, vi fixar priserna!"

Och ni skulle sett vilka leenden som sprack upp i deras ansikten - från det ena örat till det andra! Äntligen någon som tror på dem och som inte bara säger att de gör något bra men som faktiskt också menar vad de säger och hjälper till!

Ett litet krux med det hela bara, hehe. Jag behöver er hjälp för att fixa medaljer och pokaler! Men vi har god tid på oss - slutspelen blir i början på februari! Men då har jag lovat Nervoso och Fernando att deras Futebol dá força-turnering ska ha en ordentlig prisutdelning och att både jag och Sarita dessutom ska närvara.

Att vi är på plats och ser det hela med egna ögon var väldigt viktigt för dem, de vill såklart visa upp sitt arbete och genom vår närvaro får deras arbete också mer tyngd i det lokala samhället för att inte tala om att det motiverar tjejerna.

Så, Nervoso och Fernando i Beira räknar med mig, Sarita och Futebol dá força. Och vi räknar med er! Var med och sponsra medaljer och pokaler genom en donation till konto 6151-555 983 048!

Johannes tjejer får åtminstone lite uppmärksamhet varje dag

Igår efter tränarutbildningens slut när alla 28 tränare hade fått lunch, fotbollar och diplom åkte jag och Sarita för att hälsa på ett av lagen, Casa da Cultura.

Sarita, som fortfarande är aktiv fotbollsspelare och van att träna mycket (önskar jag kunde säga detsamma om mig själv) har de senaste två veckorna bara tränat själv och hoppade glatt in i laget för att få träna lite fotboll också! Jag hoppade in som gästande tränare istället, vilket tjejerna tyckte var jättekul! Efter att Johanne deltagit på vår tränarutbildning kunde tjejerna också dagen till ära träna med nya hela välpumpade bollar - lyx!

På slutet ville tränaren, Johanne, visa hur duktiga hans tjejer är genom att spela match mot pojkarna som spelade i närheten. För att få till en hel laguppställning sparkade jag av mig sandalerna och hoppade även jag in i laget - på mocambikanskt vis: barfota - och så spelade vi! Matchen lockade till sig alla i närområdet som publik. Det är inte var dag en damlandslagsspelare och en ung, vit och blond tjej (barfota dessutom som de andra!) spelar match i en av Beiras förorter.

Och vilken match sen! Killarna hade det inte lätt, tjejerna var riktigt duktiga och vi vann tillslut med 1-0 efter ett riktigt rejält skott av Sarita!

Vi stannade kvar och pratade med tjejerna ett tag och lovade att komma och hälsa på nästa gång vi är i Beira. Det märks att tjejerna saknar uppmärksamhet och varje liten del av ens uppmärksamhet de får håller de i hårt. Som tur var har de Johanne som tränare som märker det lika tydligt som oss, men som också kan ge tjejerna den uppmärksamhet de behöver dagligen istället för som oss, de få gånger vi är där. Fler Johanne behövs!



1 december 2012

Sex, normer, lika rättigheter, bögar - you name it, våra tränare i Beira know it all!

Idag är den internationella dagen för kampen mot AIDS och passande nog var temat för sista dagen på tränarutbildningen i Beira idag sex- och samlevnad. Sexuell & reproduktiv hälsa, pubertet, familjeplanering, tidiga och oönskade graviditeter, sexuellt utnyttjande och våld är exempel på saker som togs upp och som diskuterades av fotbollstränarna. Instruktör för dagen var den unga aktivisten Moises som var väl förberedd med förmågan att engagera tränarna så att de själva kom på svaren på hans frågor.

Tränarna fick också jobba i grupper, och då efterfrågade Moises en ansvarig för varje grupp. Många av de yngre tjejerna med på kursen tittade då direkt på den äldsta killen i gruppen, som om det vore självklart att han skulle ta på sig ledarrollen. Unga Rita ställde sig då upp och sa ifrån: "det spelar ingen roll om du är tjej eller kille eller om du är gammal eller ung, alla har samma rättigheter och alla kan vara ledare" - vilken tränare hon kommer bli!

Tränarna fick också diskutera skillnaden mellan kön och genus, och hur vi ofta i samhället konstruerar genus och normer som sedan är svåra att bryta men som inget egentligen säger att vi inte kan bryta.

Skillnaden mellan hetero-, homo- & bisexuella diskuterades också, och med Moises som guide kom tränarna fram till att det egentligen inte fanns några stora skillnader dem emellan och alltså heller ingen anledning att diskriminera de med annan sexuell läggning än vår egna. "Hur skulle du känna dig om någon kallade dig kränkande namn på grund av vem du är kär i?" frågade Moises och fortsatte: "vi kan inte ge någon namn som inte är deras, vi kan bara acceptera alla som de är!"

Och nu är alla 28 deltagare i Beira officiellt accepterade som tränare för Futebol dá força, efter dagens utbildning och lunch delades diplom och material ut till alla nya glada och stolta tränare!

Cláudio, Corgêncio, Pedro, Fernando, Ivenia, Joana, Amélia, Manuel, Catarina, Victoria, Lurdes, Paulo, Augusto, Mauro, Augusta, Mariamo, Rocina, Rita, Paulo, Lurdes, Albertina, Aluze, Nervoso, Via, Mónica, Vicente, Ernestina, Manuel João är nu redo att ge tjejer i Beira mer styrka och kunskap för att själva påverka och förändra sin framtid - med start på fotbollsplanen och sedan vidare i livet!







Motivation och självförtroende

Tredje och sista dagen med fotboll på kursen i Beira handlade om hur man stärker självförtroende och motivation hos spelarna - individuellt och som grupp. Och såklart diskuterades också varför detta är så viktigt!

Tränarna, tillsammans med oss och instruktören, kom fram till att det viktigaste som tränare är att använda ett positivt och peppande språkbruk. En negativ tränare kommer bara förlora sina spelare. Innan man ger konstruktiv kritik måste man först berömma!

Sarita pratade om hur man som tränare sedan bibehåller den motivation och det självförtroende som spelaren får - ofta är det inte mycket som krävs bara det kommer kontinuerligt. Ett par uppmuntrande ord, en hand på axeln, en high five eller en kram kan vara allt som behövs. Men det behövs på fotbollsplan, i omklädningsrummet (symboliskt - omklädningsrum finns inte) och utanför fotbollen också.

Via, en av våra nya tränare, lade till att tränaren också kan gå hem till spelarens familj någon gång ibland och där också berömma spelaren i samtal med föräldrarna. På så sätt får föräldrarna också höra hur duktig deras dotter är och är då mer mottagliga för att hon fortsätter spela - för om t o m tränaren kommer och säger det, då måste hon ju faktiskt vara duktig - och förhoppningsvis kanske även föräldrarna börjar berömma sin dotter, kanske rentav kommer och ser för sig själva när hon spelar!

Sen gick vi över till mer konkret fotboll: hur man kan använda en fotbollsplan mest effektivt, hur man kan ha massor av barn igång på små ytor utan mycket material. Instruktören fick alla tränarna att lova att använda materialet - det ska inte säljas eller hamna i ett förråd - det ska användas för att utveckla Moçambiques tjejfotboll!

Alla tränarna fick också presentera en träning de själva hade planerat och t o m den mest blyga tjejen skrev till slut på tavlan - ingenting är omöjligt!

När det var dags för frågor kom en intressant fråga upp. Blir laget bäst på grund av träning eller av att man använder magi? För mig och er läsare kanske en udda fråga, mer ett skämt, men för deltagarna är det vardag. Jag hör ofta tränare som klagar över att laget tränar varje dag men att när det sedan är dags för match så har motståndarna använt magi så att alla spelare blir sjuka just på matchdagen. Om det är sant eller ej kan jag inte svara på. Men vi kom fram till allihopa att fotboll blir man bättre på genom att träna och inte genom att använda magi.

Under dagen kom ordföranden från Clube Argentina de Mar Celeste förbi för att se hur det går för hans tränare på kursen - kul med ett intresse! Det är lättare för en tränare att bli motiverad och göra ett bra jobb när någon stöttar honom. Ordföranden visade också stolt upp bilder på tjejerna i laget för mig - han lovade att be någon med email att skicka så att ni läsare också får se!

Idag sov bebisen lugnt i mammas famn nästan hela tiden medan mamma nästan har blivit fotbollstränare - saknas bara sex- & samlevnadskursen imorgon!

30 november 2012

Higino & Sualé får mer utbildning i Namaacha

Medan Futebol dá força utbildar fler tränare i Beira får två av våra Maputo-tränare vidare utbildning i Namaacha. Higino, tränare för Panteras do Albazine i Albazine utanför huvudstaden Maputo är en av våra mest aktiva tränare. Han är bara 21 år gammal men organiserar redan egna turneringar och matcher för sina tjejer och de andra lagen i Futebol dá força i Maputo. Sualé tränar tjejerna i sitt lag Benfica do Aeroporto i förorten Aeroporto, också i Maputo, och är även han väldigt aktiv. Till exempel var det han som skrev vår alldeles egna Futebol dá força-låt.

Både Higino och Sualé har hjälpt Sarita medan jag var i Sverige med att organisera olika event och uppehålla kontakten mellan Maputo-tränarna när Sarita varit upptagen med de andra provinserna. Sualé var med och lanserade vår fotbollsliga i Xai-Xai i provinsen Gaza och Higino i Vilankulos och Maxixe i provinsen Inhambane.

Så för att visa att vi uppskattar deras hjälp och för att motivera dem - och även de andra tränarna - till att fortsätta hjälpa till betalar Futebol dá força - med er läsares fantastiska bidrag! - deras vidareutbildning som fotbollstränare. Genom Futebol dá força har de en grundutbildning, och nu är de i Namaacha för att få 15 dagars utbildning på FIFA-nivå C.

Higino blir då den yngsta fotbollstränaren med C-nivå i Afrika! Och han går utbildningen såklart i Futebol dá força tröja - stolt över att vara med och förändra världen!

Antalet deltagare ökar även i Beira andra dagen

På kursens andra dag i Beira kom tre nya tränare som bad att få vara med på kursen! Nyheten sprids att Futebol dá força är i stan och det är jättekul att så många vill vara med! Vi förklarade att lunchen redan var beräknad efter de som började första dagen, så om det blev över fick de självklart ta men vi kan tyvärr inte beställa mer. Inga problem svarade de med stora leenden, bara de fick vara med i Futebol dá força, med eller utan lunch, var de nöjda!

Andra dagen på kursen handlade om hur olika åldersgrupper lär sig på olika sätt och genomgår olika stadier i livet. De behöver alltså olika saker från sin tränare och en fotboll anpassad efter deras ålder. Alltför ofta har jag sett 10-åriga tjejer som springer livet ur sig på stora elvamanna-planer.. Förhoppningsvis kommer det numera inte hända i Beira! Femanna- och sjumannafotboll existerar inte i Moçambique, men efter en ordentlig genomgång kanske det sätter sina spår hos Futebol dá força-tränarna.

Taktik och planering/organisering av en träning var andra teman - och huvudbudskapet var att varje tränare måste anpassa sig efter de individer till spelare denne har i sitt lag och de förutsättningar som laget har i form av plan, material etc. Instruktören Akil använde mina ord och talade än en gång om för våra nya tränare att de måste lära sig att göra omeletter utan ägg om det inte finns ägg.

Idag lade jag över det mesta barnvakts-ansvaret för en av tränarnas lilla dotter till en av de anställda på fotbollsförbundet. Till en början lite otymplig men efter ett tag bar han runt på bebisen som om han aldrig gjort annat! Så mamman/tränaren kunde fokusera på kursen förutom när hon fick gå ifrån för att amma.

Vi har fått mycket uppmärksamhet i media och många ringde för att säga att Sarita var väldigt bra i gårdagens TV-intervju och jag minst lika bra i radio! Idag var det tidningarnas tur att intervjua - nu tar vi över massmedia också!



28 november 2012

Kärt barn har många namn, tränare många funktioner

Idag startade tränarutbildningen i Beira i provinsen Sofala för 25 deltagare! Fotbollstränare, spelare och idrottslärare, majoriteten kvinnor, var på plats och tog plats - det märks att Beira alltid har varit i oppositionsställning, folk är kaxigare här än i andra städer.

Jag och Sarita var på plats strax före kursstart och fann till vår förvåning att allt var iordningställt redan, stolar snyggt och prydligt uppradade på nyskrubbat golv. Till och med lunchen stod och väntade i lådor på att deltagarna skulle ramla in, vilket de också gjorde om än något senare. På Beiras fotbollsförbund är det minsann ordning och reda, skönt - mindre onödigt jobb för oss! Förbundet hade även kallat dit tv, radio och tidningar så jag och Sarita blev flitigt intervjuade.

När väl alla hade kommit och maten var uppäten började vi, och började med att prata om vad det innebär att vara tränare. Vara tränare som förebild, som lärare, som förälder, som vän och som rådgivare. Huvuduppgiften är att stärka tjejernas självförtroende, för utan det kommer tjejerna aldrig utvecklas som spelare och än mindre till självständiga individer utanför planen.

Instruktören hade hastigt lämnat oss för att besöka en begravning och sedan komma tillbaka, så Sarita tog över som instruktör. Och i fortsättningen kommer hon vara instruktör på våra kurser, hon har ett helt annars sätt att prata och kan använda sina egna erfarenheter som grund, vilket gör det mycket lättare för åhörarna att ta till sig och innehållet blir mer anpassat för det vi vill uppnå.

När alla var överens om hur en tränares mångfacetterade roll ser ut, diskuterade de fritt hur de bör förhålla sig gentemot föräldrar. Vad gör man åt föräldrar som inte vill att deras döttrar spelar fotboll? En av deltagarna använde sin egen historia som exempel: "mina föräldrar ville inte att jag skulle spela men med det stöd jag fick från min tränare gav jag mig inte, jag sa emot och fortsatte spela och än idag spelar jag!" Våra nya tränare var överens om att det är deras uppgift att stötta sina fotbollstjejer när föräldrarna inte gör det - då utökas tränarens roll till att även innefatta den som föräldrarna borde ha haft.

Och för att kunna vara den förebild och rådgivare man ska vara som tränare måste man också ha full koll på sina spelares situation hemma, i skolan osv. så att tränarens råd inte krockar alltför mycket med föräldrarnas. Istället bör tränarna sträva efter att vinna föräldrarnas förtroende för att sedan också vinna deras samtycke till att döttrarna spelar fotboll.

En förälder som redan samtycker till att dottern får spela är en av spelarna som nu sadlar om till att också bli tränare. Hennes lilla dotter, någon månad gammal, kommer få vänta lite innan det blir möjligt men spela ska hon, intygade hennes unga mamma.

Medan deltagarna fortsatte lära sig fotboll i teori och praktik med instruktören extraknäckte jag som barnvakt så att vår nya tränare, tillika spelare och mamma kunde koncentrera sig på kursen.



Instruktör Akil in action


Sarita tog över som instruktör för en stund

Dotter till en av deltagarna,
som jag tog hand om så att mamman/vår nya tränare kunde koncentrera sig på kursen

27 november 2012

"Du har förändrat mitt liv"

Efter allt politiskt tjafs och fixande hit och dit med alla förberedelser för morgondagens kurs, ville jag ge Sarita något för att visa henne hur mycket jag uppskattar hennes arbete. Vi hade tidigare under dagen gått förbi en affär som sålde bl. a. solglasögon som hon hade stannat och tittat på och sagt att hon gärna hade köpt om hon kunde.

Ett par solglasögon är inte något absolut nödvändigt utan något som hon vill ha för att hon vill ha. Något som bara är till henne personligen och inte som oftast till hennes familj som hon numera försörjer fast de tidigare inte ville veta av henne. Så ett par solglasögon var perfekt.

Jag ringde Sarita som var på väg tillbaka efter att ha uträttat ett ärende medan jag träffade aktivisten som kommer hålla i lördagens sex- & samlevnadsutbildning (fantastisk ung kille - det kommer bli jättebra!) för att fastställa programmet osv. Affären stängde 18.00 så jag sa åt henne att skynda sig tillbaka. Det gjorde hon och vi gick bort till affären och jag sa åt henne att välja ett par solglasögon som hon ville ha, för att jag ville ge dem till henne. Hon sken upp som en sol och provade en hög med par innan hon kom fram till vilka hon ville ha. Medan jag betalade fick hon syn på några armbandsur som de också sålde. "Cecilia, vilken av de här klockorna gillar du?" Jag tittade upp förvånad och pekade ut en som jag tyckte om. "Då vill jag köpa den till dig!" Så av samma anledning som jag köpte solglasögon till henne, köpte hon ett armbandsur till mig. Mannen bakom disken skrattade åt oss när vi så ivrigt ville betala åt den andre.

Väl på väg till hotellet igen berättade jag varför jag ville ge henne solglasögonen, för att det var något bara till henne som jag visste att hon skulle tycka om. Det var ett sätt för mig att visa henne hur glad jag är över att vi jobbar ihop - vi är ett bra lag - och för att visa hur mycket jag uppskattar hennes arbete.

Sarita svarade: "Cecilia, detsamma. Det är inget jag döljer, du har förändrat mitt liv. Det är jag som ska tacka!"

Jag är otroligt rörd över hennes ord och kommer påminnas om dem varje gång jag kollar vad klockan är. Fråga mig gärna vad klockan är, det är en fantastisk känsla att ha kunnat förändra någon annans liv till det bättre!

Sarita pratar i sin nya mobil - tack Fredrik Andrén-Sandberg för att du donerade din gamla iPhone 3G som nu fortsätter att sprida mycket glädje här!

Att finta bort politiker

Idag hade vi en lång lista med förberedelser att beta av inför kursstarten imorgon för våra 25 nya tränare i Beira. Vi åkte för att träffa en man som skulle hjälpa oss med detta, varför just han skulle göra det vet jag inte men vi insåg snabbt att det var en mindre bra idé. Vi hade hamnat mitt i en politisk dragkamp.

Mannen är inte bara tränare åt Beiras bästa damlag utan jobbar även åt regeringspartiet i provinsen. Och det var på partiets högkvarter han ville träffa oss. Stolt visade han upp bilder på damlaget som vann ligan i år - "partiets lag". Sedan satte vi oss ner för att se över vad som redan var gjort och vad vi behövde göra. Efter mycket politiskt dravel som Sarita snyggt parerade tog han med oss till skolan där han hade tänkt att vi skulle låna ett klassrum för tränarutbildningen. Vi fick se brevet han hade skrivit till rektorn angående detta och där kunde vi läsa att regeringspartiets provinsiella kontor bad om att få låna ett klassrum till sin tränarutbildning... Nu började vi ana oråd på riktigt och Sarita gick diskret ifrån för att prata med det lokala fotbollsförbundet - som är vår egentliga kontakt lokalt - för att se om inte de hade plats i sina lokaler, vilket de hade. Vi förklarade att vi var tvungna att åka till förbundet också för att fastställa vilken plats som skulle bli bäst, en förberedande bortförklaring.

På väg dit i bilen fick mannen syn på bollarna som ska delas ut till tränarna efter kursen. "Vad är det där för bollar? Ska ni verkligen ge ut sådant skräp? De där kan man väl bara spela med en gång och sen är de obrukbara!" Nu började jag tappa mitt trevliga yttre, och även Sarita som aldrig låter känslorna ta över i sådana här situationer blev märkbart irriterad. Särskilt med tanke på att bollarna är de bästa som går att köpa i Moçambique. Men sen när vi såg listan på deltagare och såg vi att hälften av dem var från hans eget lag.. Och antagligen har han redan börjat planera för alla bollar han i framtiden kommer kunna använda. Jag påpekade lite syrligt att även om bollarna kanske inte passar för honom så gör det ju inte så mycket eftersom projektet riktar sig till yngre tjejer, barn, och då är ju bollarna inget problem för honom..

Väl framme på förbundet bestämdes det snabbt att vi kunde ha kursen där och den ansvariga på förbundet var oerhört sympatisk i jämförelse med politikern. Han avbröt själv när politikern/damlagstränaren ville att vi skulle betala transport till och från kursen för deltagarna (han är själv en av dem) och påpekade att deltagarna förhoppningsvis har viljan att åtminstone ta sig till och från sitt hem till utbildningen som är gratis och där de får mat. "Vi vill ju ha personer som gör det här för att de vill, inte för att de får en slant." Och till slut hade vi fintat bort alla politikerns olika idéer som han själv eller partiet skulle tjäna på. Till saken hör att i just Beira är regeringspartiet oppositionsparti, och han tänkte alltså använda projektet dels som partipropaganda och dels för att utöka partiets damlags materialförråd. Men Cole sa nicke!

Vi lät honom dock få ha kvar sina deltagare på kursen - det var inte så mycket att göra åt det dagen innan - men vi ska nog se till att bollarna kommer till användning för fler än bara ett lag!

Han fick också behålla val av lunchleverantör, för att inte utesluta honom totalt vilket vi väl egentligen hade velat göra men som antagligen hade försvårat vårt arbete på nationell nivå (regeringspartiet har stort inflytande..). När vi träffade kvinnan som kommer ordna lunchen varje dag under kursen fick vi snabbt veta att hon som av en händelse är syster till partisekreteraren. Som tur var var det billigt också för annars hade jag nog inte kunnat hålla tyst.

Väldigt glad att ha Sarita i sådana här situationer! Hon sköter det otroligt snyggt och diskret, och får vår vilja igenom till slut. Jag blir mer och mer övertygad om vilken lyckoträff det var att jag träffade just henne - vi utgör ett bra lag! Och jag kan ju lugnt påstå att hon fintar bort politiker bättre än jag. Jag blir bara arg, och då är det bättre att hålla tyst.